Det här med att vila

För att få resultat av den träning du gör, så krävs det att du vilar. Träning bryter ner - vila bygger upp.

Låter ju enkelt. Not.

Första svårigheten är att inse att man behöver vila. Nu. Inte om två dagar när träningsplanen säger vila, då kan det vara för sent. "Jag ska bara köra det här passet också som planerat för då är jag ju duktig."

Nästa svårighet är att stå ut med sig själv medan man vilar. Efter ett par dagars vila brukar jag känna mig lat, fet och otränad.

Förra veckan var jag trött, på lite dåligt humör och hade ingen riktig lust att träna. Det är ett tecken som jag har lärt mig betyder att jag behöver ta det lugnt. Länge trodde jag att det handlade om att jag var lat. Men efter att ha åkt på en rejäl överträningssmäll så har jag försökt bli bättre på att lyssna på de här signalerna. Det går väl så där, funkar ibland men ibland är jag för ivrig.

När man efteråt står med facit i backspegeln framstår det ofta som självklart att man blev sliten eller rent av övertränad, då ser man mönstren och kan förstå varför det blev för mycket. Men när man är inne i det är det så lätt att bara se vad man gjort den senaste veckan. Att tänka "jo, det går segt att springa nu, men det är ju någon vecka sedan jag körde intervaller".

Däremot är det enklare att se hur en träningskompis totalbelastning ser ut och att tycka att "nu verkar du sliten och borde vila några dagar". Men att säga det till sig själv - det är bland det svåraste som finns. Därför försöker jag bli bättre på att lyssna på min tränare och mina vänner.

Just det här med totalbelastning, alltså träning, tävling och så allt det där andra: jobb, resor, sociala aktiviteter, det är där jag går bort mig - tror alltid att jag ska orka och hinna mer än vad jag gör. Därför har jag infört en regel för mig själv: max en social aktivitet under veckodagarna, med det menar jag grejer som att gå på bio, ut och äta middag osv. Träning är ju också socialt!

Jag tror att nyckeln till framgång är att kunna vila med gott samvete. De idrottare jag känner som verkligen har lyckats fullt ut inom sina idrotter, är personer som har förmågan att känna in vad de behöver och sen göra det, oavsett om det handlar om att vila, gå ut och ta en öl, åka hem till föräldrarna eller något annat. De klarar att höja blicken och se att det viktigaste inte är att fullfölja planen till punkt och pricka, utan att få en bra helhet. De vet när de ska vara hårda mot sig själva och när de ska vara snälla.

Ett lysande exempel på en person som har full koll på detta är Lucie Rothauer (Böhm), österrikisk världsmästare i orientering. En tjej med modet att säga "nej, nu tar jag en vilovecka och slappnar av ordentligt, det är det jag behöver".