onsdag 28 november 2012

Det här med att vila


För att få resultat av den träning du gör, så krävs det att du vilar. Träning bryter ner - vila bygger upp.

Låter ju enkelt. Not.

Första svårigheten är att inse att man behöver vila. Nu. Inte om två dagar när träningsplanen säger vila, då kan det vara för sent. "Jag ska bara köra det här passet också som planerat för då är jag ju duktig."

Nästa svårighet är att stå ut med sig själv medan man vilar. Efter ett par dagars vila brukar jag känna mig lat, fet och otränad.

Förra veckan var jag trött, på lite dåligt humör och hade ingen riktig lust att träna. Det är ett tecken som jag har lärt mig betyder att jag behöver ta det lugnt. Länge trodde jag att det handlade om att jag var lat. Men efter att ha åkt på en rejäl överträningssmäll så har jag försökt bli bättre på att lyssna på de här signalerna. Det går väl så där, funkar ibland men ibland är jag för ivrig.

När man efteråt står med facit i backspegeln framstår det ofta som självklart att man blev sliten eller rent av övertränad, då ser man mönstren och kan förstå varför det blev för mycket. Men när man är inne i det är det så lätt att bara se vad man gjort den senaste veckan. Att tänka "jo, det går segt att springa nu, men det är ju någon vecka sedan jag körde intervaller".

Däremot är det enklare att se hur en träningskompis totalbelastning ser ut och att tycka att "nu verkar du sliten och borde vila några dagar". Men att säga det till sig själv - det är bland det svåraste som finns. Därför försöker jag bli bättre på att lyssna på min tränare och mina vänner.

Just det här med totalbelastning, alltså träning, tävling och så allt det där andra: jobb, resor, sociala aktiviteter, det är där jag går bort mig - tror alltid att jag ska orka och hinna mer än vad jag gör. Därför har jag infört en regel för mig själv: max en social aktivitet under veckodagarna, med det menar jag grejer som att gå på bio, ut och äta middag osv. Träning är ju också socialt!

Jag tror att nyckeln till framgång är att kunna vila med gott samvete. De idrottare jag känner som verkligen har lyckats fullt ut inom sina idrotter, är personer som har förmågan att känna in vad de behöver och sen göra det, oavsett om det handlar om att vila, gå ut och ta en öl, åka hem till föräldrarna eller något annat. De klarar att höja blicken och se att det viktigaste inte är att fullfölja planen till punkt och pricka, utan att få en bra helhet. De vet när de ska vara hårda mot sig själva och när de ska vara snälla.

Ett lysande exempel på en person som har full koll på detta är Lucie Rothauer (Böhm), österrikisk världsmästare i orientering. En tjej med modet att säga "nej, nu tar jag en vilovecka och slappnar av ordentligt, det är det jag behöver".



söndag 18 november 2012

Seger i Terry Troffy

Igår var det en fullspäckad Lidingödag som inleddes med en sprint på Bosön. Jag var inte riktigt på hugget, start kl 9.15 är lite tidigt för en kvällsmänniska som mig. Men det gick OK i alla fall. Och ovanligt att vara färdigtränad innan kl 10... Efter några timmars återhämtning framför tv-sändningen från längdskidpremiären i Bruksvallarna, var det dags för en av klubbens mest prestigefulla tävlingar: Terry Troffy.

Troffyn som de första tio åren hette Tjompen och därefter Spiken Troffy i ett decennium, är alltså inne på sitt tredje årtionde. Troffyn ställer krav på kunskap, list, lokalkännedom och taktik - men framför allt handlar det om att välja rätt person att samarbeta med. Fjolårets vinnare, och därmed årets banläggare, Antonio - en av italienarna som står för de latinska inslagen i klubben - hade valt ett italienskt tema för årets upplaga. Det gällde att ha koll på sina italienska glosor, Italiens geografi och turistattraktioner.


Parade tidigt ihop mig med en kvick hjärna i form av Micke J, tillsammans löste vi kontroll efter kontroll galant. Men det tog sin lilla tid, vi var ute i nästan två timmar och då sprang vi på bra mest hela tiden. Så bra att det faktiskt blev en seger för mig i damklassen, min andra inteckning i den fantastiskt snygga vandringstrofén som passar så bra i mitt gästrum.

Så det var skönt att mjuka upp musklerna i bastun innan de högklackade åkte på för IFK Lidingö SOKs 80-årsfest. Gamla stjärnor blandades med nya, bland hedersgästerna fanns 83-årige Gunnar Bergström som var med och tog herrarnas hittills enda 10-milaseger 1951. Mest bejublad blev dock "Call me maybe"-videon där elitkillarna kastar kläderna. Inte på Youtube än men det är bara en tidsfråga hoppas vi!

söndag 11 november 2012

Café Tornhuset, Gustavsberg

Efter två timmars rullskidåkning och löpning på Ingarö är så klart aptiten på topp, men jag vågar ändå säga att Café Tornhuset levererar. En ruggig novemberdag sitter deras Potatis- och purjosoppa för 80 kr perfekt, tillsammans med egenbakat gott bröd av flera olika sorter i obegränsad mängd blir man garanterat mätt.



Cafét lockar med mycket gott, inte minst alla praliner som radas upp i den klassiska kondisdisken, men också mackor med pålägg av typen chèvre och salami. Cafét består av tre rum med lite olika karaktär, ganska högljutt och livligt i det yttre medan det längst in inbjuder till långsittning med soffor och fåtöljer i biblioteket.



Besökt 10 november 2012

Café Tornhuset

söndag 4 november 2012

En helg i tunneln


I helgen har jag gjort något jag trodde skulle vara riktigt tråkigt. Att åka varv efter varv på en 1,3km lång slinga - 2,6 om man vänder och åker åt andra hållet också - i en skidtunnel med betongväggar bör inte vara kul. Men det var det. Riktigt kul till och med!




Första lägret med Karlslunds IF blev en helg i Värmland. Att vara tillbaka på snö igen efter Ramsaulägret kändes bra. Nu fick jag bättre ordning på tekniken också eftersom föret är betydligt snällare i tunneln. Konstsnö och en konstant temperatur på 0 till -3 grader gör det lättvallat och enklare att få bra fäste. Jag försökte köra på lite hårdare emellanåt och det hjälpte till för att åka bättre tekniskt. Spåret är ganska kuperat så man får upp pulsen en del. Tycker att både diagonal- och stakteknik funkade - känns kanon och det gör mig riktigt taggad för mer träning!

Kan summera en bra träningsvecka med tre skidpass, två långa löppass och ett snabbdistans, plus styrka och pole dance!