måndag 9 september 2013

Strövtåg i hembygden och 174 dagar kvar...

Förra måndagen flyttade jag in i ett hus vid havet. När jag var ute och gick på stranden råkade jag få se ett antal stugor som ligger helt perfekt nere vid stranden med otrolig utsikt. Visade sig att en kompis känner någon som äger och hyr ut ett av husen. En liten stad har sina fördelar!

Utsikt från mitt lilla hus
Och tajmingen kunde inte vara bättre. Det har varit en fantastisk sensommarvecka. Jag har badat minst en gång om dagen, suttit på altanen och tittat ut över Laholmsbukten - ja, verkligen njutit av att bo vid havet.

Det här mötte mig när jag vaknade i morse

Det är två veckor sedan jag kom hem från Italien, veckor som mest har handlat om rehabträning. Varannan dag har jag varit på gymmet och kört styrka för axeln och låret. Sedan en vecka tillbaka har jag också testat att springa, lite mer och mer varannan dag. Jag har fortfarande ont i axeln, men rörligheten har ökat en hel del. Skidsäsongen närmar sig och nu behöver jag få igång överkroppen igen! Jag testar mig fram och ser vilka styrkeövningar som funkar att göra. Upptäckte häromdagen att roddmaskinen nog kan bli en kompis ett tag. 

Det känns skönt att vara inne i träningsrutinen igen. Nu hoppas jag bara kunna trappa upp mängden så småningom. Sommaren blev något helt annat än jag tänkt mig vad gäller träningen. Så oerhört många träningstimmar som inte har blivit gjorda. Men jag vägrar få panik! Det första skidloppet som är viktigt, Marcialonga, går sista helgen i januari och det viktigaste, Vasaloppet, startar om 174 dagar. Man hinner mycket på 174 dagar. Speciellt om man gör rätt saker...

I går var jag på en orienteringstävling i skånska Tyringe, jag tävlade inte utan sprang en öppen bana för att inte frestas att springa för hårt. Men det var så kul att jag glömde att ta det lugnt. Låret gav sig till känna mot slutet av banan, så jag fick lugna ner mig. Min teknik var inte bra, men jag hoppas få chansen att förbättra den under den närmaste tiden.

Jag är ju tillbaka i hembygden på det sydhalländska slätten. Och detta är en bra tid här nere. Lugnet lägger sig nu när det bara är några tyskar i husbil kvar av turistsäsongen. På fälten vajar två meter hög majs, plommon, äpplen, björnbär och en massa andra solmogna godsaker finns att tillgå. 


Min lilla hemby


Hallands Väderö från Torekov
Torekovs strand och Kullaberg borta i horisonten

Torekov


Utsikt över Laholmsbukten från Café Utsikten


Det är också kul att hinna umgås mer med barndomskompisarna och familjen. Fira syrrans födelsedag på plats har jag inte gjort på ett bra tag!


Och så några solnedgångsbilder till=)

Hökafältet, Mellbystrand

Hemifrån altanen

Hemifrån

Ni får ursäkta denna ohämmade hyllning till hembygden. Det går säkert över framåt november när det regnar horisontellt och blåser kuling tre veckor i rad...