Elisabeth Hansson: I rätt spår?

Oktober präglades av envisa lågintensiva förkylningar som ledde till stora mängder frustration. Hur vet man när man är frisk? Försiktigt träna lite och försöka vara lyhörd? Trilla dit igen. Vänta och vila. Testa igen.

Men till slut verkade det ge sig och sedan andra veckan i november har jag kunnat träna mer eller mindre helt enligt plan.

Mycket rullskidor har det blivit - både intervaller och distanspass, och för första gången någonsin gav jag mig ut i skogen och sprang med stavar. 1,5h upp och ned i den tunga bokskogen på Hallandsåsen. Fick upp bra puls och det var ett pass som tog. Att få träna ordentligt och ta i så att man blir trött - vilken ynnest!

På tal om träning, så har jag blivit träningscoach i Magasin Laholm. Första artikeln handlar om att sätta motiverande mål för att få träningen att hända: http://issuu.com/magasinlaholm/docs/magasin_laholm_vinter_2014/1

Vackert på Hallandsåsen även i november

Den 23 november var det dags att flytta till vintervistet Vålådalen och komma på snö. Och oj vad tungt det är att åka skidor på snö! Måste erkänna att jag hade glömt det. Första passen var bedrövliga: taskig teknik och trött kropp. Jag har jobbat på, åkt utan stavar minst tio minuter de flesta pass för att komma in i åkningen igen. Och lite bättre har det allt blivit. Jag tränar hårdare än vad jag har gjort på väldigt länge, inte sett till antal timmar, men det blir mer kvalitet i form av intervaller. Ska bli intressant att se om det ger resultat i form av snabbare åkning.

Tyvärr har vi inte snö i överflöd här i Jämtland. Konstsnöspåret i Vålådalen är tre km och i fantastiskt bra skick - men visst drömmer man om de fina spåren uppe på fjället. Vill man se det positivt, så går det utmärkt att springa och åka skridskor. Har ni inte sett den redan, så ta en titt på den fantastiska filmen från kristallklara Blanktjärn, 45 min löpning från Vålådalen: https://www.youtube.com/watch?v=oLjP6AhIt9g