Jag är överväldigad!

Mitt beslut att dra till fjälls har gett oanat många och väldigt positiva kommentarer från vänner, kollegor och bekanta. Till exempel 100 likes hittills på Facebook - det är coolt!

Jag vill tacka för alla peppande, inspirerande och glada tillrop - så häftigt att ni bryr er!

Dessutom har jag fått inte mindre än två överlevnadskit av omtänksamma vänner. Ett på Stockholmstema med te av sorten Danderydsblandning, kaffe, en Solsidan lager och en Stockholmsöl, orienteringskarta över Bogesundslandet, lite annat - samt ett foto på gänget!

Det andra paketet fokuserar mer på kommande strapatser och innehåller valla för riktigt kallföre, mina två droger mjölk och knäckebröd, plus en lyxig choklad. Så jag kommer att klara mig finfint!

För några timmar sedan kom jag fram hit till Vålådalen efter en lite seg bilresa, min mobil dog norr om Gävle så jag kunde inte roa mig med att prata med någon. Men det var bättre det än att bilen krånglade eller något riktigt jobbigt. Det är -27 grader här, stjärnklart och meteorregnet har redan gett mig chans att önska mig något.

På tal om bilresor till Vålådalen, min kära far, som är en riktig natur- och friluftsmänniska, var väldigt noga med att skicka med mig en snöskyffel att ha i bilen. Visade sig att han en gång för länge sedan varit på fjällsemester i de här trakterna med en kompis i en Porsche. Strax innan Östra Vålådalen fastnade de i en snödriva och gled ner i diket. De klev ur bilen i lågskor och började försöka skyffla undan snö med ett lock till en skokartong...