Igår opererade Pär ut skruv nr 1 ur min fot. En snabb, enkel operation och allt såg tydligen bra ut därinne.
Men, en viss anspänning var det tydligen ändå. Törnrosa sov 16 timmar i "natt". Missade middag, fotbollsmatch och annat världsligt.
Igår fick jag ett mejl där Vasaloppet berättar för mig att det är 100 dagar kvar till start. Ska jag få panik eller se det som inspiration? Jag väljer att se 100 dagar som en lång tid, där man hinner göra mycket. Men också att det gäller att göra rätt och bra saker samtliga dessa dagar!
De fyra senaste veckorna har jag kört 4-6 pass per vecka på gymmet: styrka och testcykel. Mest för att hindra det värsta förfallet, men nu ska jag successivt kunna börja träna på riktigt igen.
Igår kom också Vasalöparen, bläddrade lite i den idag och hittade en artikel om en man som råkat ut för en bilolycka med benbrott, hjärnblödning och annat otäckt som följd. Olyckan inträffade den 10 oktober förra året, han åkte Vasaloppet i vintras...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar