Styrkeblock och tävling

Efter Marcialonga och härliga avkopplande dagar i Seefeld är jag sedan två veckor på hemmaplan i Vålådalen igen. Först blev det några lugna dagar med vila och lätt träning för att vara fräsch innan träningen mot Vasaloppet drog igång. Har också hunnit med att besöka ett par riktigt trevliga restauranger i Åre. Läs gärna mer på matdelen av bloggen.

Analysen efter Marcialonga var ju tydlig: stakningen måste förbättras!

Så med experthjälp lade jag upp en plan för ett träningsblock med fokus styrka och stakning. De senaste tio dagarna har innehållit maxstyrka, stakintervaller plus långpass och lite lätt löpning. De flesta pass gick bra att genomföra men sista dagen var jag sliten och tvingades vila en dag tidigare än planerat. Inte lätt, speciellt inte som fjällen gnistrar vita utanför fönstret, men jag höll mig i skinnet och nöjde mig med en promenad. I fredags körde jag 3*10 min intervaller och joggade en sväng, igår vila och idag var det tävling: Haldo Hanssons minne i Trångsviken, 42 km.

Jag har märkt att jag har haft svårt att tagga till på mindre skidlopp. Misstänker att jag någonstans långt inne drar mig för att bli så där riktigt trött när jag inte tycker att det är superviktigt. Det är en sak att ta ut sig helt på Vasaloppet och en annan på Orsa Ski Marathon om man säger så... Så jag satte upp ett mål för dagen: att vara på hugget från första stavtaget!

Och det blev ett av de roligaste lopp jag gjort! Fortfarande är det stakningen som är min svaghet, men det jag fick till nu var att åka i en klunga och dra nytta av andra. Är också nöjd med att jag faktiskt åkte det andra varvet snabbare än det första. Slutade som sexa, 29 min efter Evelina Bångman (som är en riktig satsande skidåkare) och 45 min efter herrsegraren. Fortfarande enorma tidsdifferenser, men jag är nöjd med min insats. Kammade dessutom hem mitt första skidpris som vuxen: en hel massa bröd från Trångsviken Bageri och lokalt producerad falukorv. Så nu har jag mat för ett tag.

Haldo Hanssons minne